Regionen

Landstinget i Jönköpings län

Här hittar du information om arbetet i Region Jönköpings Län:

Rapport från Landstingsfullmäktige februari 2014

På Landstingsfullmäktige representerades Vänsterpartiet av Per-Olof Bladh, Mikael Ekvall och undertecknad. Det märkliga med detta fullmäktige var att beslutsärendena, det vill säga tre motioner från Vänsterpartiet, var placerade sist på dagordningen. Detta agerande medförde att vi lämnade in en fråga om detta till landstingsstyrelsens ordförande, något som fick en hel del medial uppmärksamhet.

Dagen var istället fylld med informationsärende – inget fel i och för sig – det är bra med kunskap och information, men besluten måste gå först! Informationen handlade på förmiddagen om E-hälsa och på eftermiddagen var det information från Sveriges Kommuner och Landsting om ACG. ACG är det diagnosersättningssystem som blivit så kritiserat för att det går att manipulera i syfte att få mer pengar till vårdcentralen trots att man inte har så ”sjuka” personer listade. Kunde bara konstatera att Landstingets egen FoU enhet inom primärvården, som larmade om detta, har haft mycket mer på fakta än dessa föreläsare. De bekräftade också i stort sett all kritik som kommit mot systemet.

Klockan 14. 15 var det dags för interpellationsdebatt och då debatterade Mikael Ekvall frågan om en familjecentral på Öster/Rosenlundsområdet i Jönköping. Trots att det där finns ett stort behov och en hög vårdtyngd, näst högst i länet, saknas en familjecentral. Frågan varit aktuell länge men beslutet har hela tiden skjutits upp. Interpellationen fick ett ganska positivt bemötande av majoriteten. Förhoppningsvis blir det ett bra besked i vår till alla föräldrar och barn i området! Sedan debatterades då den ovan nämnda frågan om Härskartekniken att lägga (V),s motioner sist. Det bedyrades att det inte alls var för att det var Vänsterpartiet, och i sak fick vi också medhåll om det olämpliga i dagens upplägg. Tror inte att de gör om det!

Våra tre motioner var: Stärk Landstingets kunskap och kompetens om kemikaliers inverkan på barn. Ett tyvärr synnerligen aktuellt ämne, eftersom barnen utsätts för mängder av kemikalier. Motionen blev positivt behandlad och man föreslog från utskottet olika åtgärder för att öka kunskapen och kompetensen som barnhälsovården kan bistå föräldrar med.

Nästa motion handlade om en satsning på kompetensutveckling av undersköterskor och skötare i Landstinget. En otroligt viktig motion som fått helhjärtat stöd från Kommunal. Antalet undersköterskor har minskat och minskat under 20 års tid. Det får konsekvenser för den patientnära vården och det är hög tid att stärka denna personalgrupp. Här fick vi stöd av (S) men tyvärr röstade resterande partier emot. När vi begärde votering visade de sig att 8 ledamöter var frånvarande (nu var klockan framåt halv fem, apropå frågan om dagordningen).

Den sista motionen handlade om vad som hänt med jämställdheten efter vårdval. Alliansen pratar ofta om att jämställdheten per automatik ökar med privatiseringar. Vi i Vänsterpartiet ville ha fakta och krävde en rejäl analys. Men så intresserade av jämställdheten att man vill ha fakta på bordet var inget av de övriga partierna i fullmäktige, så var det med det!

Inga Jonasson

 

 

MOTION

2013 06 16

 

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke.

 

Många fall av stroke skulle kunna undvikas!

Stroke är en fruktad sjukdom som drabbar allt fler människor och i allt tidigare åldrar. Stoke är den tredje vanligast dödsorsaken i Sverige. En stroke innebär ett stort mänskligt lidande ofta med behov av långvarig rehabilitering och ofta med kvarstående funktionsnedsättningar. Vården och rehabiliteringen vid stroke har förbättrats och utvecklats mycket under de senaste decennierna, men det förebyggande arbetet släpar tyvärr efter. Detta trots att mycket är känt om vad som kan göras för att förhindra stroke. Särskilt tänker vi då på den stora grupp patienter som har ett av vården känt och diagnosticerat förmaksflimmer och den grupp som har så kallat tyst förmaksflimmer. Detta innebär att man går med flimmer men är ännu inte är medveten om det. Förmaksflimmer medför en ökad risk för stroke på grund av den ökade risken att en blodpropp bildas när hjärtat inte arbetar som det skall. Undersökningar pekar på att det finns en betydande underdiagnostisering när det gäller förmaksflimmer. Upp till en tredjedel av alla flimmer kan vara ”tysta” och upptäcks ofta av en tillfällighet när patienten sökt läkare av någon annan orsak. När det gäller de patienter som har en ett känt förmaksflimmer är det endast 42 procent av patienterna som hämtat ut det koagulationshämmande läkemedel som är vanligast, Warfarin, inom 3 månader efter första vårdkontakten för förmaksflimmer. Behandling med blodförtunnande medel minskar risken för stroke med 65 procent hos patienter med förmaksflimmer.

Att förebygga stroke är god hälsoekonomi och innebär att resurser kan frigöras till att bygga ut och förbättra rehabiliteringen för de personer som drabbats av stroke, något som är synnerligen angeläget. Patienter med förmaksflimmer upplever ofta sjukdomen med sin oberäknelighet som mycket psykiskt påfrestande. Den hälsorelaterade livskvalitén kan försämras och även det psykosociala välbefinnandet.

På Ryhovs sjukhus har ett mer strukturerat psykologiskt och omvårdnadsbetonat arbetssätt visat sig vara av stort värde för patienterna. Det psykiska lidandet kan lindras betydligt med rätt omhändertagande när diagnosen förmaksflimmer konstaterats.

Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige att besluta

att ta fram en strategi för att finna obehandlade/underbehandlade patienter med förmaksflimmer i primärvården i syfte att ge adekvat behandling för att undvika stroke.

att arbeta vidare med ett strukturerat omhändertagande, i form av bland annat psykologiskt stöd och information, till personer som diagnostiserats med förmaksflimmer.

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

INTERPELLATION

2013 05 27

Till Landstingsstyrelsens ordförande

Är Landstingsmajoriteten beredda att stoppa det diagnosrelaterade ersättningssystemet, ACG, i primärvården i Jönköpings läns Landsting?

Primärvårdens FoU-enhet har ända sedan 2006 genomfört årliga, omfattande uppföljningar där samtliga vårdcentraler i länet jämförs. Detta i syfte att arbeta för förbättringar i primärvården. Införandet av vårdval medförde stora förändringar i primärvården och det kom till ett 20-tal privata vårdenheter i länet.  Dess konsekvenser har belysts av FoU enheten som pekat på att de privata vårdenheterna har friskare och yngre patienter än Landstingets Bra Liv. Det blev med andra ord en snedfördelning av resurser.

I januari 2012 infördes så ett nytt ersättningssystem baserat på patienternas diagnoser, kallat ACG.  Tidigare hade ersättningen baserats på patientens ålder. Tanken var att de diagnoser som sätts i samband med läkarbesök förmodades ge en mer rättvisande bild av patienternas sjuklighet än ålder. Från 2012 har 25 % av ersättningen till vårdenheterna utgått från patienternas diagnoser och 75 % på ålder. 2013 höjdes andelen till 50 % – 50 % och 2015 skall hela ersättningen baseras på diagnos. Redan efter ett halvår 2012 kunde FoU enheten konstatera att antalet diagnoser ökat med 95 % och att det var stora skillnader mellan vårdcentralerna. Skillnader som dessutom gick stick i stäv med hur antalet diagnoser borde fördela sig med tanke på ålderssammansättningen på vårdcentralen. Vårdcentraler med en stor mängd unga patienter redovisade ett förhållandevis mycket hög sjuklighet med en mängd diagnoser. Detta fick FoU-enheten att varna för att systemet var manipulerbart.

I den uppföljning som presenterades när ett år har gått med en 25- procentig tillämpning av diagnossystemet slår dessa siffror igenom alltmer. När pengar kopplas till diagnoser kan prislappen bli viktigare än patienten. Samtidigt förlorar de vårdcentraler som inte utnyttjar systemet hela tiden resurser.

Med anledning av ovanstående:

Är majoriteten beredd att stoppa en vidare utbyggnad av det diagnosrelaterade ersättningssystemet i avvaktan på förbättringar och fortsatta utvärderingar, eller eventuellt beslut om ett återgående till enbart ålders och socioekonomiskt relaterat system som grund för ersättning?

Är ni beredda att hejda införandet av ett liknande system i sluten vården/sjukhusen?

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiet

 

Vänsterpartiets gruppledaranförande

Budget 2013 med Flerårsplan 2014-15.

Ledamöter, ordförande och åhörare.

För Vänsterpartiets räkning vill jag inleda mitt anförande med att yrka bifall till Vänsterpartiets yrkanden till budget 2013 med Flerårsplan 2014-15.

Majoriteten i Landstinget har lagt en budget med många bra förslag, förslag som vi välkomnar – ja, till och med förslag som vi drivit under många år! Det handlar om frågor som Grön rehabilitering som nu tydligt finns med i skrivningarna. Det handlar om Kulturbussar för att fler i länet skall få tillgång till kulturen, det handlar om logopeder också om sjukhuskyrkan som ett nav för andliga frågor för människor med olika trostillhörighet. Satsningen på Hälsofrämjande åtgärder välkomnar vi också! Detta och mycket mer därtill är positivt. Men – tyvärr blir detta ljuspunkter i en större helhet som innebär mörker för många människor. Människor som är sjuka, funktionsnedsatta eller arbetslösa, där ser vi hur alliansens politik hela tiden arbetar i en riktning som vi i Vänsterpartiet kraftigt tar avstånd ifrån.

Ett samhälle för alla är möjligt – minska klyftorna!

Alliansen för en politik som undergräver välfärden, som sätter profiten före människan, som lägger bördor på dem som redan bär tyngsta lasset och som leder samhället i en riktning där allt har ett pris och allt är en vara som finns till för den som kan betala. De har på sina få ”regeringsår” lyckats skapa allt mer av ett tvåtredjedelssamhälle. Ett samhälle där en tredjedel obönhörligt hamnar i utanförskap och har allt svårare att klara sig ekonomiskt. Ett klassamhälle som gör att det är mycket svårt att ta sig tillbaka ombord när man väl ramlat av skutan.

Gemensam sjukvård – inte fler privatiseringar

Det är dessa synsätt och dessa prioriteringar som gör att vi i Vänsterpartiet har andra offensiva förslag och många yrkanden på budgeten och flerårsplanen. ”Det tar tid att bygga upp – men det går fort att riva ner”. Det är ord som säkert känns igen och som använts många gånger, men som tål att upprepas, för det är stämmer så väl. Landstinget i Jönköpings län har byggts upp under många år till med hjälp av god hushållning och ett fint förbättringsarbete, det får inte rivas ner.

Det är med bestörtning vi har sett hur alliansens politik har slagit mot de mest utsatta och hur det kommunala självstyret dessutom sats ur spel i ivern att privatisera vården och omsorgen. Vi säger nej till fler privatiseringar och uppstyckningar av vården – det är nog nu! Även i de borgerliga leden finns en stark kritik mot detta. Naturligtvis känner man även där när det går för långt. Det är skillnad på vård och skruvar och muttrar!

Sedan 2006 när alliansen tillträdde har medelklassen fått det bättre – mycket, mycket bättre. Genom stora skattesänkningar har en stor omfördelning gjorts i samhället, en omvänd Robin Hood-taktik där det är de som redan det bra har som har fått mer i plånboken – medan de som redan har det svårt har fått känna på hur allt mer tas ifrån dem. Det är en skrämmande utveckling som jag aldrig hade trott skulle vara möjlig att genomföra så snabbt och genomgripande. Regeringen har sänkt skatten ”för dem som arbetar” med 75 miljarder kronor. Det har gett 2 900 kronor mer i plånboken/ månaden för en medelklassfamilj. Det som är skrämmande är att lika mycket, 2 800 kronor, har en person med a-kassa eller en sjukskriven förlorat i månaden!

Solidaritet är svaret!

I Vänsterpartiets budgetförslag visar vi hur en mycket måttlig skattehöjning på 45 kronor för en medelinkomsttagare bland mycket annat kan skapa ett samlat Högkostnadskydd som ger trygghet för den som är svårt sjuk eller funktionsnedsatt. Högkostnadskydden som gäller Läkemedel, sjukvård, sjukresor och behandlingshjälpmedel har alla höjts kraftigt under de senaste åren. Dessutom tillkommer höjda egenavgifter. Allt detta slår orimligt hårt mot de människor som har stora vårdbehov. För att något mildra effekterna vill vi skapa ett samlat högkostnadskydd som omfattar de högkostnadskydd som landstinget kan påverka. Vi sätter för dessa tre högkostnadskydd (sjukvård, sjukresor och behandlingshjälpmedel) ett årligt max tak på 2 200 kronor. Ingen skall behöva betala mer ån så under ett år! Det är 2 500 kronor lägre än det som alliansen + mp föreslår i sin budget. Vi vill inte se en fortsatt utveckling där sjuka, funktionsnedsatta och arbetslösa hamnar utanför och får allt svårare att klara sig. Ett samlat högkostnadskydd innebär att vi här på Landstingsnivån gör vad vi kan för att mota försämringarna och de ökade kostnaderna för dessa grupper.

Fri tandvård upp till 25 år – en viktig satsning på de unga

I Vänsterpartiets budgetförslag gör vi också en satsning på tandvården för unga. Vi höjer åldersgränsen för fri tandvård höjas till 25 år. En betydande satsning och investering för framtiden!

Landstinget i Jönköpings län har varit mycket framgångsrikt när det gäller tandvård. Kariesfria 19-åringar har varit många i vårt län! Det gäller det att slå vakt om dessa goda resultat. När ungdomar har svårt att få jobb och därmed en dålig ekonomi prioriteras tandhälsan ner med förödande resultat. Här finns allt att vinna för en god tandhälsa för hela livet.

Återställ sjukreseförmånen

Ett annat område som Vänsterpartiet valt att prioritera i vårt budgetförslag är sjukresorna. Vi hade redan på förra årets fullmäktige, då beslutet togs om att på flera områden försämra sjukreseförmånen, ett yrkande som innebar att sjukreseförmånen skulle behållas. Då röstade socialdemokraterna inte för vårt förslag. Det är tråkigt att konstatera att de gick med på Alliansens + (MP) försämringar med öppna ögon för att nu återkomma med ett förslag om utredning. Vi föreslår en återgång till tidigare regelverk – välkomna (S) att stödja det förslaget istället.

Trygga anställningar ger utveckling och arbetsglädje

Medarbetarna är Landstingets viktigaste tillgång. Vänsterpartiet vill att Landstinget skall vara en föregångare bland arbetsgivare när det gäller att anställa människor med funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningar som innebär att man har svårt att finna ett arbete och är i behov av extra stöd. I den kartläggning som gjordes med anledning av Vänsterpartiets motion i frågan framkom att endast en promille av Landstingets anställda var anställda med lönebidrag. Sedan dess har fler med funktionsnedsättning anställts, men siffrorna är fortfarande otroligt låga. Vi satsar två miljoner för att stödja att anställningarna av funktionsnedsatta fortsätter och intensifieras.

Rätten till heltid med möjlighet till självvald deltid är en fråga som diskuterats många gånger. Detta utan att nå målsättningen att ingen medarbetare skall ha ofrivillig deltid. Vi kan också se att den ofrivilliga deltiden är mer utbredd i grupper som undersköterskor och serviceverksamheter som inom kök och städ. Detta är en tydlig jämställdhetsfråga som landstinget måste komma tillrätta med. Vänsterpartiet satsar på detta och föreslår också att satsningar på kompetensutveckling och vidareutbildning skall komma till för undersköterskor och serviceverksamheterna, men även för grupper inom rehabilitering/habilitering.

Primärvård – den nära vården

Primärvården har under de senaste åren genomgått stora förändringar, de kommer att fortsätta under kommande år eftersom hemsjukvården förs över till kommunerna 2013. Vänsterpartiet har varit och är kritiska till ambitionen från alliansen att till varje pris få in privata företag i primärvården. Den ambitionen har lett till ett stort antal privata aktörer och dessutom så krävs en betydande kontrollapparat och en ökad byråkratisering av vården. Vi är kritiska till prestationsersättningar där helheten riskerar att förloras. Och helhetssynen är något av primärvårdens kännetecken, – att se alla patienter, ung eller gammal, man eller kvinna, inflyttad eller boende i orten sedan generationer tillbaka. Vi värnar i våra yrkanden om stor insyn, kollektivavtal och redovisning av delårsrapporter, budget mm i de privata enheterna.

 

12 11 27

Inga Jonasson

 

Rapport från landstingsfullmäktige november 2013.

Landstingets budgetmöte pågick under två intensiva dagar. Förutom en budget för 2013 med flerårsplan för 2014-15 var det också dags att diskutera och besluta om det nya miljöprogrammet – Program för Hållbar Utveckling. Från Vänsterpartiet var undertecknad, Per-Olof Bladh och Mikael Ekvall på plats. Men vi hade också med oss vår ersättare Mauno Virta som intresserad och entusiastisk åhörare. Mikael debatterade Hållbar utveckling och Per-Olof hälso- och sjukvård samt tandvård och undertecknad övergripande frågor om våra förslag och vårt motstånd mot ytterligare privatiseringar. Vänsterpartiet finansierar våra förslag genom en 20 öres skattehöjning som skulle innebära mycket för dem som inte fått del av borgarnas skattelättnade, utan bara fått känna på höjda avgifter! En sådan skattehöjning motsvarar 45 kronor/månad för en medelinkomsttagare. Samma medelinkomsttagare har via borgarnas ”jobbskatteavdrag” fått ca 1 500 kronor mer i månaden – medan den som är sjuk eller arbetslös istället fått 2 900 kronor mindre i månaden! Vi omfördelar med hjälp av vårt förslag på landstingsnivån och inför ett samordnat högkostnadsskydd med ett tak på 2 200 (borgarnas ligger 2 500 kronor högre), inför fri tandvård upp till 25 år, återställer sjukreseförmånen, inför gratis besök hos distriktssjuksköterska och fri sjukvård upp till 25 år samt satsar på äldre och psykiatrin. Dessutom satsar vi på fler jobb för funktionsnedsatta i behov av stöd, i Landstingets verksamheter, satsning för att få bort oönskade deltider och på jourkurator på akuten, och mycket mer som skulle göra vårt län rödare och grönare.

Det något udda hände att den Moderate ordföranden i Landstinget, Håkan Jansson, prisade att Vänsterpartiet finansierar sina förslag medan han angrepp (S) för att stjäla av pensionerna. Det är bara att hålla med – vi finansierar och ökar rättvisan och jämlikheten! Socialdemokraterna däremot angrep att Vänsterpartiet finansierar via en skattehöjning. Enligt Anci Magnusson, landstingsråd (S), ”drabbar det låginkomsttagare värst”. Det var helt nya svängningar från (S). Som leder bort från att se skatten som ett sätt att omfördela och vara solidarisk med dem som har det svårt. Om (S) fortsätter den retoriken borde de föreslå skattesänkningar framöver….

Vidare diskuterades de regionala frågorna. Där avvisade Vänsterpartiet satsningar på flygplatsen i Jönköping. Ja, det är märkligt.

Ena dagen hyllar fullmäktige hur viktigt det är med hållbar utveckling. Nästa dag är det som om länet går under om inte politiker och tjänstemän får flyga till Stockholm och Bryssel, så fort ”flög” miljötänkandet bort hos en del av ledamöterna.

Mer info finns i våra yrkanden till budget 2013 och Flerårsplan 2014-15-

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

MOTION

2012 10 09

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

Specialisttjänster för sjukgymnaster och arbetsterapeuter behövs i Landstinget i Jönköpings län.

Rehabilitering och habilitering är områden som är mycket omfattande och komplexa. Det omfattar såväl psykisk som fysik ohälsa. Det krävs ofta en kvalificerad rehabilitering efter olika sjukdomstillstånd och trauman för att få ett bra liv efter den akuta och omvårdande fasen av ett förlopp. Rehabilitering/habilitering riktar sig till människor i olika åldrar och med mycket skilda behov när det gäller innehållet och inriktningen på rehabiliteringen. Trots dessa stora skillnader finns i Landstinget i Jönköpings län idag inga specialisttjänster vare sig för sjukgymnaster eller för arbetsterapeuter. Det är anmärkningsvärt eftersom det verkligen krävs specialistkunskaper! Det är också så att många inom professionerna har tillägnat sig sådan kompetens men dessa ansträngningar och kunskaper uppmärksammas inte av Landstinget. Det är beklagligt och kanske en orsak till att det idag finns ytterst få sjukgymnaster verksamma inom psykiatrin och att rehabiliteringsresurserna är ojämnt fördelade över länet. När det gäller sjuksköterskeprofessionen och läkarna är det väl etablerat och självklart att man efter specialisering har möjlighet att söka specialisttjänster. Den möjligheten måste också finnas inom rehabiliteringsområdet. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Det handlar dels om att kunna möta medborgarnas krav på en god och säker vård och då är det avgörande att kompetent personal kan rekryteras. Den andra delen är att medicinska landvinningar ställer krav på en aktiv rehabilitering för en åldrande befolkning. God och säker rehabilitering och habilitering ger ökad kvalitet i verksamheten och är god hushållning med knappa resurser.

Med anledning av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta

Att landstingsstyrelsen ges uppdraget att utreda möjligheten att inrätta specialisttjänster för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Landstinget i Jönköpings län.

att utredningen sker i samråd med de berörda professionerna, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

MOTION

2012 09 24

Landstingsfullmäktige in Jönköpings län

 

Stärk Landstingets kunskap och kompetens om kemikaliers inverkan på barn.

Att den uppväxande generationen och barnen skall skyddas för skadliga ämnen är och gifter är väl självklart för de flesta. Landstinget i Jönköpings län har beslutat att arbeta utifrån barnkonventionen och ett stort och engagerat arbete görs av många, många medarbetare inom ramen för ”barndialogen”. Barndialogen är ett arbetssätt som syftar till samverkan mellan olika aktörer för barnens bästa och för att satsa hälsofrämjande. Ett stort område som hotar barnens hälsa men som trots det varit osynligt och föga uppmärksammat av Landstinget är alla de ”vardagskemikalier” som omger barnen i hemmet. Kemikalierna i vardagen blir fler och fler och det är en formlig cocktail av gifter som barnen riskerar att få i sig. Barn är extra känsliga, eftersom deras hud är tunnare och deras kroppar inte är färdigutvecklade. Barn får generellt i sig mer kemikalier. De andas, dricker och äter mer per kilo kroppsvikt än vad vuxna gör. Föräldrarna behöver och efterfrågarkunskap för att kunna skydda sina barn, men det finns mängder av kemikalier och det är svårt att orientera sig och veta vad som bör undvikas. Det ligger väl i linje med Landstingets inriktning och ambitioner att kunna informera föräldrar om olika kemikaliers farlighet och hur man agerar i vardagen för att skydda barnen. Föräldrar och barn besöker regelbundet barnhälsovården för att få råd och stöd, vaccinationer och hälsokontroller av olika slag. Det är en naturlig mötesplats och väl lämpad att erbjuda utbildning kring kemikaliers påverkan på barn och vad man som förälder kan göra för att sanera sin hemmiljö för att undvika onödiga risker. För att detta skall bli möjligt måste kunskapen och kompetensen inom Landstingets verksamheter stärkas.

Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta

att kompetensen inom Landstingets organisation, avseende kemikalier, förstärks med sakkunniga inom området

att utöka barnhälsovårdens uppdrag till att även omfatta följande:

att uppmärksamma och förebygga risker i barnets närmiljö och samhället när det gäller hälsofarliga kemikalier.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

 

Motion till Landstingsfullmäktige

2012-10-05

Utöka friskvårdsbidraget

Friskvårdsbidraget innebär en frihet för personalen att kunna träna på en anläggning som passar just deras behov och där landstinget står för en viss del av kostnaden. Den friheten stimulerar motivationen för att skapa en sundare livsstil. Forskning visar att varje satsad krona på friskvård ger fyra tillbaka. Detta eftersom en sundare personal faktiskt är mindre sjuk. Landstinget i Jönköpings län delar idag enbart ut 500 kr i friskvårdsbidrag. Det är en väldigt låg siffra i jämförelse med många företag och kommuner som ofta erbjuder friskvårdsbidrag på mellan 1000 och 1500 kr. Andra landsting i vår närhet har insett att friskvård inte bara handlar om en god personalpolitik utan också om att det har en positiv ekonomisk effekt. Landstinget i Östergötland delar exempelvis ut 1500 kr i friskvårdsbidrag och Landstinget i Kalmar län erbjuder 1800 kr.

Därför yrkar vi:

att Landstinget i Jönköpings län justerar upp friskvårdsbidraget från 500kr till 1700kr/år

att förändringen justeras in i friskvårdspolicyn.

 Per-Olof Blad  Mikael Ekvall  Inga Jonasson

 

 

MOTION

2012 09 24

Landstingsfullmäktige in Jönköpings län

 

Stärk Landstingets kunskap och kompetens om kemikaliers inverkan på barn.

Att den uppväxande generationen och barnen skall skyddas för skadliga ämnen är och gifter är väl självklart för de flesta. Landstinget i Jönköpings län har beslutat att arbeta utifrån barnkonventionen och ett stort och engagerat arbete görs av många, många medarbetare inom ramen för ”barndialogen”. Barndialogen är ett arbetssätt som syftar till samverkan mellan olika aktörer för barnens bästa och för att satsa hälsofrämjande. Ett stort område som hotar barnens hälsa men som trots det varit osynligt och föga uppmärksammat av Landstinget är alla de ”vardagskemikalier” som omger barnen i hemmet. Kemikalierna i vardagen blir fler och fler och det är en formlig cocktail av gifter som barnen riskerar att få i sig. Barn är extra känsliga, eftersom deras hud är tunnare och deras kroppar inte är färdigutvecklade. Barn får generellt i sig mer kemikalier. De andas, dricker och äter mer per kilo kroppsvikt än vad vuxna gör. Föräldrarna behöver och efterfrågarkunskap för att kunna skydda sina barn, men det finns mängder av kemikalier och det är svårt att orientera sig och veta vad som bör undvikas. Det ligger väl i linje med Landstingets inriktning och ambitioner att kunna informera föräldrar om olika kemikaliers farlighet och hur man agerar i vardagen för att skydda barnen. Föräldrar och barn besöker regelbundet barnhälsovården för att få råd och stöd, vaccinationer och hälsokontroller av olika slag. Det är en naturlig mötesplats och väl lämpad att erbjuda utbildning kring kemikaliers påverkan på barn och vad man som förälder kan göra för att sanera sin hemmiljö för att undvika onödiga risker. För att detta skall bli möjligt måste kunskapen och kompetensen inom Landstingets verksamheter stärkas.

Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta

att kompetensen inom Landstingets organisation, avseende kemikalier, förstärks med sakkunniga inom området

att utöka barnhälsovårdens uppdrag till att även omfatta följande:

att uppmärksamma och förebygga risker i barnets närmiljö och samhället när det gäller hälsofarliga kemikalier.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

Hurra för mansrådgivningen!

I april lyfte Vänsterpartiet upp frågan om mansrådgivningens framtid genom en interpellation i Landstingsfullmäktige. Mansrådgivningen har funnits i Jönköping sedan drygt ett år och vänt sig till boende i Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Verksamheten syftar till att minska våldet mot kvinnor och barn genom att erbjuda män behandling, få kontakt med män som utövar våld i nära relationer och att öka kunskapen om män som utövar våld i nära relationer. Ett mycket viktigt förebyggande och konstruktivt arbetssätt, som också varit mycket efterfrågat av de män som utövar våld eller befinner sig i riskzonen för att göra det! Vänsterpartiet ville få landstingsmajoritetens inställning till frågan klargjord då (V) ansåg att verksamheten borde permanentas och utökas så boende i alla kommuner i länet får tillgång till denna hjälp. Responsen från landstingsmajoriteten var mycket positiv! De utlovade att verksamheten skall få fortsätta och nå fler kommuner, ett mycket välkommet besked! Men under landstingsdebatten förfäktades även åsikter med helt motsatt uppfattning och dessa kommer åter fram i Jönköpings Posten och Smålandstidningarna den 20/8. Det är moderaten Malin Olsson, landstingsledamot och vice ordförande i Roks (riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) som står för mycket besynnerliga uppfattningar. Istället för att uppskatta att en behandling finns som hjälper män att bli av med ett aggressivt beteende och sluta slå, misstänkliggörs de män som söker hjälp. Enligt Olsson är det förvärrande med behandling av männen som slår och dessutom ett sätt för männen att slå blå dunster i ögonen på myndigheter. Några förslag på vad som bör göras istället har hon inte…

Vill vi komma tillsätta med våldet i nära relationer så måste män som slår få hjälp att ändra sitt beteende. Det är en skam att så många kvinnor misshandlas och dödas i vårt land och i världen varje år, och det måste få ett slut! Självklart skall kvinnorna få skydd och Vänsterpartiet anser att det skall ligga på varje kommuns ansvar att så sker. Det skall inte hänga på enbart ideella krafter, som ju kan variera mycket över tid, när det gäller livsviktig verksamhet. Detta står inte på något sätt i motsättning till en mansrådgivning. Att ge hjälp och stöd till männen som misshandlar förutsätter dock att man inte betraktar dem som för evigt onda. Mansrådgivningen visar att det finns vägar till förändring och möjlighet att bryta med farliga mönster. Det är bra att verksamheten fortsätter – bara så kan vi få mer kunskap och insikter om vad som gör nytta i arbetet med att minska våldet i nära relationer!

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

Insändare 12-08-20

Valfrihet räddar inte världen!

Under sommaren har en debatt angående vegetariska dagar/köttfria dagar pågått i Jönköpings Posten. Nu senast den 15/8 genom ett inlägg från Kerstin Klasson (MP). I debatten har hänvisats till den motion som Vänsterpartiet lämnat till Landstinget om att införa en vegetarisk dag i veckan inom Landstingets verksamheter. Motionen debatterades på Landstingets fullmäktigemöte i juni och avslogs då – sorgligt nog även av ledamöterna i MP.

Det finns en rad goda skäl att införa en vegetarisk dag. Det viktigaste är givetvis att det är ett enkelt sätt att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet på vår jord negativt. FN,s livsmedels- och jordbruksorganisation har slagit fast att djurhållningen står för närmare 20% av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

I stort sett varje dag får vi rapporter om vad som redan händer till följd av klimatförändringarna. Översvämningar i Sverige, torka och skogsbränder vid medelhavet, öknar som breder ut sig och nya smittor som får fäste. Och detta är bara början om vi inte på allvar ändrar vår livsstil. Att äta vegetariskt en dag i veckan är verkligen ingen större uppoffring – tvärtom! Vi vet att det myckna köttätandet leder till hälsoproblem inte bara för jorden utan också för den enskilda människan. Trots det äter svensken idag 20 % mer kött än för tio år sen. Vegetariska dagar har infört på flera håll i världen och i landet och genom att bifalla (V),s motion hade Landstinget i Jönköpings län kunnat visa sig som en föregångare och ett gott exempel både när det gäller hälsa och miljö. Det är lite komiskt men än mer beklämmande att man även i denna fråga lyckas ta fram ”valfriheten” som ett argument som står över allt annat. När (MP) krumbuktar om att man kan sätta det vegetariska alternativet överst på menyn så är det ett försök att rädda ansiktet – men det räddar inte världen! Vill vi hjälpa till att rädda världen är det inte valfriheten som skall stå överst på menyn – utan solidariteten och överlevnaden!

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

 

MOTION

2012 06 04

 

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

Satsa på undersköterskorna!

Alla yrkesgrupper i vården behöver fortlöpande kompetensutveckling för att kunna ge vård av högsta kvalitet. Under senare år har antalet undersköterskor inom Landstinget i Jönköpings län stadigt minskat. Trots upprepade försäkringar från olika landstingsledningar under åren har minskningen fortsatt och stegrats. Undersköterskor och skötare är yrkesgrupper som haft och har en viktig roll i vården. De står för det så centrala patientnära omvårdnadsarbetet. Trots detta har antalet årsarbetare sjunkit från 1 888 årsarbetare år 2002 till 1 571 årsarbetare 2011. En minskning med hela 16,8%. Vi menar att det är hög tid att satsa på kompetensutveckling, att stärka och utveckla yrkesrollen för undersköterskor och skötare. Det behövs inte minst med tanke på den generationsväxling inom dessa yrkesgrupper som pågår. En utbildningssatsning möjliggör också att undersköterskor kan komma att arbeta inom nya områden i vården. Det sker en stark utveckling inom diagnostik, operation och akutsjukvård där det finns behov vidareutbildning.

För att göra dessa yrken attraktiva för unga människor krävs nysatsningar och tydliga möjligheter till kvalificerade vidareutbildningar och en stärkt yrkesroll.

Med anledning av ovanstående

föreslås Landstingsfullmäktige besluta

att behovet av utbildnings- kompetensutvecklings- samt övriga utbildningsinsatser för undersköterskor/skötare i Landstinget i Jönköpings län inventeras

att en genomlysning av framtida nya yrkesområden och uppgifter för undersköterskor/skötare genomförs

att resultaten av ovanstående insatser redovisas till fullmäktige, och finns med som underlag för satsningar inom detta område, vid kommande budgetprocess.

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

MOTION

2012 06 13

Till Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

Skapa ett skydd för ”Visselblåsare” i Landstinget i Jönköpings län.

Vi vet alla att ett gott samhälle behöver människor med civilkurage, människor som törs slå larm om allvarliga brister på den arbetsplats där de arbetar. Medarbetare med civilkurage behövs nu, kanske mer än någonsin, det visar inte minst alla de skandaler som avslöjades under förra året inom äldreomsorgen. Men det är inte problemfritt att larma om missförhållanden på arbetsplatsen. Studier av vad som hänt ”visselblåsare” efter att de slagit larm, ger vid handen att nära hälften blivit av med jobbet och att nästan alla utsattes för någon slags bestraffning. Det kunde handla om utfrysning, ryktesspridning eller i enstaka fall rena hot.

I Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar, som genomförs vartannat år, tycker ungefär var femte anställd att det ”alltid” eller ”för det mesta” är svårt att framföra kritiska synpunkter som rör arbetsmiljön. Det är allvarligt – inte minst i en verksamhet som Hälso-och sjukvården där det är av största betydelse att missgrepp uppmärksammas och rättas till. De undersökningar som refereras till handlar främst om offentlig sektor, där anställdas yttrandefrihet är grundlagsskyddad. Ändå uppger cirka 40 % av cheferna i en av studierna att de inte vill att personalen går ut med kritik, eller ens kontaktar sitt fackförbund. På konkurrensutsatta arbetsplatser är det vanligt förekommande med självcensur, enligt ett projekt som pågår vid Göteborgs universitet.

En oberoende mottagarfunktion, som garanterar sekretessen, kan vara en viktig åtgärd för att få fler att larma om eventuella missförhållanden. Det är naturligtvis grundläggande och viktigt att från arbetsplatsernas sida uppmuntra även kritiska synpunkter från medarbetarna.

Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta

att Landstinget i Jönköpings län undersöker möjligheten att införa en oberoende mottagarfunktion för den som avslöjar brister i Landstingets verksamheter eller i verksamheter som finansieras av Landstinget

att uppmärksamma och belöna medarbetare som visat civilkurage i arbetet, genom att ett civilkuragepris inrättas.

 

 

Inga Jonasson Mikael Ekvall

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

Interpellation

 

2012 06 12

 

Landstingsstyrelsens ordförande

 

Vilket ansvar tar Landstingsmajoriteten för Bra Livs vårdcentraler och deras patienter?

Bra Livs Vårdcentraler blöder. Redan förra året tog Vänsterpartiet upp problemen som hopade sig på välfungerande, framgångsrika vårdcentraler som Habo och Gränna Vårdcentraler. Eftersom läkare rekryterats till privata, centralt belägna vårdcentraler i Jönköping/Huskvarna, tvingades vårdcentralerna i ytterområden att anlita dyra hyrläkare. Detta ledde till underskott och det är inte bara ovan nämnda vårdcentraler som drabbats, under året som gått har problemen blivit än mer omfattande. När det gäller de extra kostnader som hyrläkare innebär så är det något som vårdcentralerna har svårt att själva råda över. Vetlanda, Tranås och Mullsjö är andra exempel på vårdcentraler som har stora underskott. Det är faktiskt så att en stor majoritet av Bra Livs vårdcentraler nu har ett underskott att kämpa med.

Tyvärr verkar det nyss införda systemet med att få ersättningar baserat på diagnossättning ytterligare bli till nackdel för Bra Liv. Den undersökning som Primärvårdens FoU enhet gjort, som publicerades nu i vår, visar att det nya systemet ACG (Adjusted Clinical Groups) kan manipuleras. Istället för att fånga det verkliga resursbehovet hos en patient gäller det att sätta så många diagnoser som möjligt. Hur medvetet detta sker eller i vilken omfattning, är delar som måste följas mycket noga. Det krävs en ingående uppföljning och kanske också förändringar av systemet med ACG för att trygga att utfallet blir rättvisande. En annan utmaning som Bra Liv står inför är anpassningar till att hemsjukvården går över till kommunerna vid årsskiftet. Bra Liv vill stå för omtanke, helhet och kvalitet och har ett brett spektra av kompetenser som arbetar i team för patienterna – det är en verksamhet som är själva navet i vården och folkhälsoarbetet i länet.

Kan majoriteten lova att inga vårdcentraler inom Bra liv kommer att läggas ner eller säljas ut, till följd av de ekonomiska problem som uppkommit på grund av att man varit nödgad att använda hyrläkare?

Hur ser ni på de brister som redan nu uppmärksammats när det gäller att fördela resurser efter ett diagnosrelaterat system? Kommer systemet att förändras för att bli mer rättvisande?

Hur skall ACG följas upp och utvärderas?

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

MOTION

2012 05 15

Till Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

Våld i nära relationer – ett samhälls- och folkhälsoproblem.

Våldet i nära relationer, något som främst drabbar kvinnor och barn, är ett mycket stort och allvarligt samhälls- och folkhälsoproblem. Det finns överallt i världen, bland alla folk och religioner och det måste bekämpas kraftfullt. WHO, Världshälsoorganisationen, uppger att upp till 60 % av alla kvinnor i världen utsätts för fysiskt våld och/eller sexuella övergrepp under sitt liv, många gånger sker våldet i en nära relation. Även i Jönköpings län finns relationsvåldet. Landstinget i Jönköpings län har en viktig roll i att upptäcka, motverka och förebygga våld. De medicinska och psykosociala konsekvenserna av våld i nära relationer och sexuell våld är långtgående. Det handlar inte enbart de omedelbara effekterna utan det kan även leda till sjuklighet långt senare i livet.

Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar. Våldsoffer kan söka hjälp var som helts i vården. Det kan vara vid vårdcentraler, specialiserade kliniker eller akutmottagningar. Därför måste det finnas en kunskap och beredskap överallt i vården. Men undersökningar visar att det finns stora skillnader i omhändertagandet av våldsutsatta inom vården, både inom och mellan Landsting. Det är av största vikt att de nationella handlingsprogram med enhetliga riktlinjer och rutiner som finns tillgängliga även tillämpas på lokal/regional nivå genom att ett länsövergripande handlings/vårdprogram tillskapas. Även i Landstinget i Jönköpings län finns skillnader mellan sjukvårdsområden och kliniker, det kan gälla rutiner i att ställa frågor om våld eller i andra delar av bemötande och omhändertagande av den som utsatts för våld i en nära relation. Vårdprogrammet bör innehålla områden som exempelvis: Våga fråga om våld, bemötande och konkreta tips till den som arbetar i den patientnära verksamheten för att upptäcka och identifiera våldsutsatthet. Vidare bör programmet kompletteras med verksamhetsanpassade vårdrutiner utifrån specifika förhållanden i respektive verksamhet.

 

Med anledning av ovanstående föreslås

att ett länsövergripande handlings/vårdprogram om hälso-och sjukvårdens ansvar och agerande vid våld i nära relationer skyndsamt tas fram och förankras i verksamheterna

att med utgångspunkt från vårdprogrammet skapa en grundläggande utbildning (gärna via webben) om våld i nära relationer

att vårdprogrammet görs tillgängligt via en egen hemsida och uppdateras kontinuerligt.

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets landstingsgrupp

MOTION

2012 05 07

Till Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

Dags att gå vidare i arbetet för att öka kunskapen om HBTQ* i hälso- och sjukvården.

(*HBTQ står för Homo- Bi- Trans- och Queerpersoner)

Arbetet med att öka kompetensen kring sexuell läggning inom hälso- och sjukvården i Landstinget i Jönköpings län måste gå vidare. Det är nu snart tio år sedan Vänsterpartiet motionerade om behovet av att öka kompetensen kring dessa frågor. Olika undersökningar hade då påvisat att män och kvinnor med en annan sexuell läggning än den heterosexuella hade en sämre fysisk och psykisk hälsa som följde dem genom livet. Yngre människor med en annan sexuell läggning drabbades oftare av ökad psykosocial ohälsa. Attitydundersökningar hade även pekat på att det fanns en fördomsfull inställning bland hälso- och sjukvårdpersonal som behövde mötas med kunskap!

Motionen bifölls av landstingsfullmäktige 2004 och ett arbete påbörjades inom Landstinget i Jönköpings län. Kunskap inhämtades och olika utbildningssatsningar planerades och genomfördes. Rosenlunds Vårdcentral i Jönköping blev en HBT-certifierad vårdcentral under 2009. Vårdcentralen tilldelades senare Landstingets Folkhälsopris för detta arbete. Rosenlunds vårdcentral är den enda vårdcentral i länet som certifierats, trots ambitioner att fler vårdcentraler skulle följa efter. Istället tycks det arbetet gått i stå, och snart kommer Rosenlunds vårdcentrals certifiering att löpa ut om inte certifieringen förnyas genom olika aktiviteter. Under de senaste åren har ett stort antal nya vårdenheter startats i länet och stora förändringar av organisationen i primärvården har genomförts. Det är inte förvånande att arbetet med att öka kompetensen och kunskapen kring HBTQ frågorna har hamnat i skymundan. Därför krävs nu nya tag! Det handlar om bemötande och respekt och då är kunskap en förutsättning för att motverka fördomar och diskriminering och för att förbättra hälsan hos HBTQ-personer.

Vänsterpartiet föreslår med anledning av ovanstående

att utbildningsinsatserna för att höja HBTQ kompetensen i hälso- och sjukvården i Jönköpings län fortsätter och intensifieras

att en planering för genomförande av detta tas fram och återrapporteras till landstingsfullmäktige

att en tidplan för hur fler vårdenheter skall bli HBT-certifierade i någon form tas fram och genomförs

att målet på sikt skall vara att alla vårdenheter i länet skall HBT-certifieras.

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

 

Hemsjukvården blir kommunal från årsskiftet 2013.

Torsdagen den 3/5 hölls ett informations- och dialogmöte om övergången av hemsjukvården i länet från Landstinget till kommunerna, benämnt KomHem. På mötet gavs information av Marianne Lillieberg, som funnits med i den styrgrupp som planerat och planerar inför övergången. Marianne har ett förflutet inom Landstingets verksamheter men är numera anställd i Jönköpings kommun.

KomHem är tänkt att underlätta för patienter och anhöriga genom att kommunen får ansvaret även för hemsjukvården. På så sätt blir det färre personer som har hand om vården i hemmet. En utvärdering utförd av Socialstyrelsen 2008 visar att ett kommunalt huvudmannaskap är till fördel för personer med behov av sjukvårdsinsatser i hemmet. Många kommuner har sedan lång tid haft detta ansvar, en del gjorde förändringen redan i samband med den s k Ädelreformen 1992, då äldrevården fördes över till kommunerna, andra har följt efter under de tjugo år som gått sedan dess. I dagsläget är det en majoritet av landets kommuner som har en sammanhållen hemvård. I Jönköpings län har det under åren funnits en tveksamhet, framförallt från Landstingets sida att ändra i huvudmannaskapsgränserna. Men nu är alltså tiden mogen. Den 4/5 skrevs avtalsförslaget under av Landstingsstyrelsens ordförande Håkan Jansson (M) och Hans-Göran Johansson © ordförande i primärkommunala nämnden. Men avtalet skall före september månads utgång ha tagits i fullmäktigeförsamlingarna i länets 13 kommuner samt i Landstinget. Avtalet innebär en skatteväxling från Landstinget till kommunerna på 34 öre och att ca 330 anställda erbjuds att gå över till kommunerna. Som sagt frågan kommer att komma upp i alla kommunerna och det är givetvis många som påverkas av beslutet. KomHem (www.komhem.net) har en hemsida där processen beskrivs och där alla handlingar och utfästelser finns samlade. Den rekommenderar jag och ni får mycket gärna höra av er till mig eller till de andra i landstingsgruppen om ni har frågor!

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

NU ÄR DET NOG!

Det som alliansregeringen ställer till med måste vi lindra effekterna av – tillsammans – det kallas solidaritet!

– (V)i skapar ett samlat högkostnadskydd för att skydda de sjukaste.

– (V)i ger personalen arbetsro istället för sparbeting. Nu får det vara nog med osthyvlar och neddragningar i vårdn.

– (V)i satsar på jobb inom Landstinget till funktionsnedsatta som behöver stöd för att få ett arbete.

– (V)i lägger undan pengar till ett framtida fontänhus i Jönköping och för att behålla det som finns i Eksjö.

– (V)i behåller sjukreseförmånen för att alla i länet skall få tillgång till vård på lika villkor oavsett om man bor i ”stan” eller ”på landet”.

Finansieringen av detta sker genom en skattehöjning på 20 öre vilket innebär att Landstinget i Jönköpings län kommer att ligga på ett skatteuttag som motsvarar genomsnittet i Sverige. För en medelinkomsttagare motsvarar denna skattehöjning ca 45 kronor i månaden.

– (V)i vill att alla vinster som genereras ur skattefinansierad verksamhet

Skall återföras till vårdenheten.

Ring Inga Jonasson, gruppledare, Vänsterpartiets Landstingsgrupp för mer info: 036/32 40 19, 070/382 38 00.

 

_____________________________________________________

INTERPELLATION

2011 03 28

Till Landstingsstyrelsens ordförande

Har stängningen av helgjouren i Tranås utvärderats?

Sedan något år är helgjouren på Tranås vårdcentrum nedlagd. Istället hänvisas patienterna till Eksjö. En resa på upp till tolv mil. Många medborgare i Tranås med omnejd är missnöjda med nyordningen, inte minst de äldre. Naturligtvis måste det vara ett visst antal besök för att en jour skall hållas öppen men i vågskålen ligger också avstånden till vård och medborgarnas trygghet.

Med anledning av ovanstående

Har konsekvenserna av stängningen av helgjouren i Tranås utvärderats?

Har övriga förändringar inom helgjoursverksamheten inom Höglandets sjukvårdsområde utvärderats?

Om en utvärdering är gjord – vad säger den och vad har man granskat?

Inga Jonasson

Gruppledare

Vänsterpartiet

________________________________________________________

 

INTERPELLATION

 

 

2011 09 20

 

 

 

Till Landstingsstyrelsens ordförande

 

 

 

 

 

 

Fontänhus – en viktig resurs att satsa på för att stärka människor med psykisk ohälsa.

 

I den utvecklingsplan som tagits fram för vuxenpsykiatrin i Jönköpings län ”Ett föredöme inom svensk psykiatri” nämns som en av 14 viktiga utvecklingspunkter att Landstinget skall stödja etableringen av Fontänhus i Jönköping och Värnamo. Etableringen av Fontänhus är en del i att utveckla samarbetet med brukare och vårdgrannar enligt utvecklingsplanen. Fontänhusens bärande idé är att skapa en gemenskap i form av medlemskap som ger tillhörighet och ett klubbhus att arbeta i med dagliga sysslor och vänder sig till vuxna personer som lever med effekterna av psykisk ohälsa.

I Eksjö har ett Fontänhus funnits under många år men den verksamheten tycks nu vara hotad.

 

 

Med anledning av ovanstående

 

 

Hur långt har arbetet med att etablera Fontänhus i Jönköping/Värnamo kommit?

 

Hur ser Landstingsmajoriteten på det hot som finns gentemot Eksjö Fontänhus?

 

 

 

 

 

Inga Jonasson

Gruppledare

Vänsterpartiet

________________________________________________________

MOTION

 

08 04 02

 

 

Landstinget i Jönköpings län

 

 

Kvalitetsutveckling angående stöd till patienter och anhöriga vid akut kris.

 

Den somatiska vården är alltjämnt och ofta av nödvändighet framförallt inriktade på den rent kroppsliga omvårdnaden. Inte minst gäller detta vid akuta trauman. De psykologiska behoven har inte uppmärksammats tillräckligt. Men att drabbas av en svår olycka, en allvarlig sjukdom eller att ha en nära anhörig som drabbas ger alltid psykiska reaktioner.

Att känna sorg och att drabbas av krisreaktioner är normalt och något som faktiskt är till skydd för individen. Men i krisen och sorgen är det oerhört viktigt att bli bekräftad och att ges möjlighet att bearbeta det inträffade.

Ett psykiskt kristillstånd kan man sägas befinna sig i när man råkat in i en livssituation där ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man skall bemästra den aktuella situationen. (Cullberg, Dynamisk psykiatri, 2003).

I denna situation krävs ett speciellt förhållningssätt. Bemötandet av människor i akut kris är ofta avgörande för hur krisen genomarbetas och hur den drabbade kan hantera sorgen och förlusten i framtiden. Under lång tid ha frågan om hur möjligheterna till psyko-socialt stöd vid akuta, traumatiska händelser ser ut i vårt län diskuterats. Speciellt bekymmersamt har det visat sig vara att ge adekvat stöd under kvällar och helger då belastningen ofta är stor på akutmottagningarnas vårdpersonal. Det är vår mening att kvalitén på det psykologiska omhändertagandet och stödet borde undergå lika skarp granskning och kvalitetskontroll som andra behandlingar som vården ger. Då först finns det verkliga förutsättningar att förbättra vården i detta avseende.

Ofta läggs dessutom ett orimligt stort och tungt ansvar på anhöriga och frivilligorganisationer i dessa frågor.

 

Med anledning av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta

 

Att en försöksverksamhet med jourkurator/kurator i beredskap planeras och genomförs på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköpings sjukvårdsområde.

 

Att verksamheten utvärderas och de tillägnade erfarenheterna sprids i länet.

 

Att en ett utbildningsprogram om krisintervention riktat till all personal på akutmottagningarna planeras och genomförs.

 

 

 

Inga Jonasson

Gruppledare

Vänsterpartiet

________________________________________________________

 

MOTION

 

 

08 05 28

 

 

 

Landstingsfullmäktige

Jönköpings län

 

 

 

Jönköpings län behöver ett traumacentrum för att hjälpa vålds- och krisdrabbade!

 

På Landstingsfullmäktige i april 2008 redovisades en återkoppling på en motion om samverkan och stöd till kvinnor och barn som utsatts för våld. Redovisningen visade på skrämmande fakta vad gäller antalet kvinnor och barn som årligen utsätts för våld av olika slag i vårt län. Dessutom ser vi en ökning inom flertalet av de olika grupper av brott som redovisas av brottsförebyggande rådet. Fler än tre kvinnor och nästan två barn drabbas dagligen av våld i Jönköpings län så allvarligt att det leder till polisanmälan!

Dessutom söker många människor en fristad här – undan våld, krig och förföljelse i sitt hemland. De traumatiska upplevelserna finns dock kvar även efter att man nått tryggheten i Sverige. Hela familjen är drabbad och behöver hjälp för att hantera svåra posttraumatiska stress upplevelser. I den traumatiserade familjer kan annars våldet få spelrum. För att möta dessa behov krävs särskilda resurser och särskild kompetens. Hela familjen behöver få hjälp för att få möjlighet till god hälsa och goda relationer. Det är insatser som lönar sig i det långa loppet – gör man inte rätt från början kommer sjukligheten och våldet bara att accelerera med hopplöshet och ohälsa som följd.

 

 

Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta

 

 

Att ett kompetenscentrum för kris- och traumadrabbade tillskapas i Jönköpings län med möjlighet till fokus på hela familjesituationen.

 

 

 

 

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

________________________________________________________

 

MOTION

 

09 04 02

 

 

Landstingsfullmäktige

Jönköpings län

 

 

 

Stärk och utveckla kunskapen om äldres psykiska hälsa.

 

De flesta äldre har en god hälsa och ett aktivt liv högt upp i åldrarna. De medicinsktekniska framstegen gör att allt fler kan erbjudas behandlingar med gott resultat högt upp i åren. Olika tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga medverkar till större självständighet och självbestämmande. Men oroande nog ökar den psykiska ohälsan bland äldre. Av rapporten ”Äldres hälsa och välbefinnande” som tagits fram av Stiftelsen Äldrecentrum framgår att cirka 15% av alla personer över 75 år har någon form av psykiatrisk diagnos. Undersökningen visar också att risken för en depression är fyra gånger större efter 65 år. Var fjärde äldre drabbas av psykisk ohälsa som kräver insatser av hälso- och sjukvården. Då har personer med demenstillstånd inte medräknats. Behoven av insatser vid psykisk ohälsa hos äldre kommer att fortsätta öka i framtiden i takt med att antalet äldre ökar. Socialstyrelsen har, efter att ha granskat rapporter, projekt och forskning inom området, slagit fast att äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. Ett av de områden som bör uppmärksammas är psykisk hälsa hos äldre med invandrarbakgrund.

Äldre med psykisk ohälsa har ofta sammansatta och komplexa behov som kräver specifika kunskaper. Landstinget måste arbeta mycket mer aktivt för att säkerställa kvaliteten och kompetensen i behandlingen av äldre med psykisk ohälsa.

De uppföljningar av läkemedelsanvändningen på särskilda äldreboenden i länet som initierats av Landstingsrevisionen visar på den mycket stora förskrivningen av läkemedel till de boende. Granskningen visar på ett skrämmande och närmast rutinmässigt förskrivande av stora mängder läkemedel. I genomsnitt hade varje person 11,7 olika preparat – alltså nästan 12 mediciner om dagen. Det förekommer också att personer har ända upp till 25 olika preparat. En stor del av de läkemedel som förskrivs till äldre utgörs av sömngivande och lugnande läkemedel. Läkemedelsförgiftning är en alltför vanlig orsak till inläggning på sjukhus för äldre. Det förekommer både över- och underbehandling av äldre.

 

Primärvården, som skall fungera som första linjens psykiatri, har svårigheter att i tillräcklig utsträckning identifiera psykisk ohälsa hos äldre. De psykiska problemen hos äldre riskerar ofta att hamna i bakgrunden när olika kroppsliga sjukdomar tillkommer med stigande ålder. För att utveckla och förbättra även denna del av vården menar vi att det krävs ett strategiskt arbete för att öka kunskapen om den psykiska ohälsan hos äldre. Det är också viktigt att specialkunskaper kring äldre och psykisk ohälsa skall finnas tillgängliga i hela länet. Därutöver finns det behov av äldrepsykiatriska team med specialistkompetens och med tillgång till särskilda vårdplatser som är avpassade för denna patientgrupp. Resurser för utvecklings- och fortbildningsinsatser bör avsättas för att öka kunskapen hos personal inom hälso- och sjukvården som möter dessa patienter.

 

 

 

 

Landstingsfullmäktige föreslås besluta

 

att ta fram ett utvecklingsprogram i syfte att stärka och utveckla den äldrepsykiatriska kompetensen – avsett för hälso- och sjukvårdspersonal i Landstinget i Jönköpings län – med särskilt fokus på primärvården

 

att undersöka möjligheterna att tillskapa äldrepsykiatriska team med specialistkompetens. Dessa team skall även ha tillgång till vårdplatser som är anpassade till äldre med psykisk sjukdom eller ohälsa.

 

 

 

 

Inga Jonasson

Vänsterpartiet

 

 

 

 

Svante Olson

Vänsterpartiet

 

 

 

 

Suzanne Schöblom

Vänsterpartiet

________________________________________________________

 

INTERPELLATION

 

 

2011 05 31

 

 

Landstingsstyrelsens ordförande

 

 

Våga fråga om våld!

 

Sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka kvinnor som utsätts för våld. Många kvinnor söker vård upprepade gånger både för akuta skador och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommit fram. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har granskat hur vården på ett tidigt stadium ska kunna identifiera våldsutsatt kvinnor för att de skall få rätt vård, skydd och hjälp att förändra sin situation.

Av rapporten framgår att kvinnor som utsätts för våld söker inom alla delar av sjukvården. Studier visar att ångest och depression är upp till fyra gånger vanligare bland våldsutsatta kvinnor jämfört med andra, och det är mer än dubbelt så vanlligt med kroniska smärttillstånd. Men det är få kvinnor som spontant berättar om våldet de utsatts för. Studier visar att den stora majoriteten dock inte har något emot att bli tillfrågade om våldserfarenheter av sjukvårdspersonal. Det visar sig att om frågor om våld bara ställs vid misstanke om våld så missas ett stort antal våldsutsatta. Nationellt centrum för kvinnofrid rekommenderar därför att alla kvinnor som söker vård rutinmässigt skall tillfrågas om de varit utsatta för våld.

 

 

Vilka rutiner och rekommendationer finns framtagna när det gäller detta i Landstinget i Jönköpings län?

 

Tillfrågas alla kvinnliga patienter rutinmässigt om våldserfarenheter i relevanta vårdsituationer i vårt län?

 

Kommer de rekommendationer som NCK förordar att införas i Landstinget i Jönköpings län – om så inte redan sker?

 

 

 

Inga Jonasson

Vänsterpartiet

________________________________________________________

 

INTERPELLATION

 

 

2011 02 28

 

Landstingsstyrelsens ordförande

 

 

 

 

 

En diagnos fastställs – men vad händer sen?

 

Allt fler människor utreds med syfte att fastställa om de problem de och omgivningen upplever kan bero på en neuropsykiatriskt funktionsnedsättning. Ofta har köerna till att komma till utredning och eventuellt en diagnos varit mycket långa. En förväntan finns naturligtvis hos patienten och de anhöriga att en diagnos sedan skall leda fram till hjälp, i form av stöd och behandling för att få ett bättre liv. Men detta tycks inte vara självklart. Återigen blir det en ofta en lång väntan och grusade förhoppningar. Dessutom saknas det tydliga riktlinjer för vilken behandling som skall erbjudas, vilka behandlingsalternativ som finns och vilka hjälpmedel som finns att tillgå. Kunskap om diagnosen och stöd såväl till patienten själv som till anhöriga är av största vikt. I en del andra landsting finns också regionala vårdprogram framtagna, men inte i Landstinget i Jönköpings län.

 

Med anledning av ovanstående

 

Hur arbetar Landstinget med gruppen vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder?

 

Vilket ansvar har olika enheter inom Landstinget?

 

Vilka resurser har Landstinget och var finns de?

 

När tas ett Vårdprogram för vuxna med neuropsykiatriska diagnoser fram i Landstinget i Jönköpings län?

 

 

 

 

 

Inga Jonasson

Vänsterpartiet

________________________________________________________

 

MOTION

 

2011 01 11

 

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

 

 

 

 

Sjukgymnaster till den psykiatriska vården!

 

I en motion från Vänsterpartiet lämnad till Landstinget 2007 föreslogs att en inventering av rehabiliteringsresurserna i Landstinget skulle göras. Inventeringen skulle omfatta alla tre sjukvårdsområdena, öppen och sluten vård samt göras inom såväl somatisk som psykiatrisk vård. Inventeringen skulle också vara jämförbar med en tidigare gjord inventering.

Med anledning av motionen från Vänsterpartiet, som bifölls av landstingsfullmäktige i maj

2009, lämnades på landstingsfullmäktige i september 2010 en redovisning avseende antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter, mätt i antalet årsarbetare, inom Landstinget i Jönköpings län. Redovisningen lämnade en hel del övrigt att önska, bland annat därför att den grundade sig på över ett år gamla uppgifter. Men det som trots allt stod helt klart i redovisningen var den stora bristen på sjukgymnastisk kompetens inom den psykiatriska vården.

Totalt i länet finns endast tre (3) sjukgymnaster inom psykiatrin!

Sjukgymnaster med kompetens inom området psykosomatik/psykisk ohälsa har en viktig uppgift inom psykiatrin. Sjukgymnastisk behandling och sjukgymnaster som en självklar del i personalteamet skulle innebära en ökad vårdkvalité för patienterna. Med nuvarande resurser kan det stora flertalet patienter inom psykiatrin inte erbjudas sjukgymnastisk vård och behandling. Det är inte acceptabelt, speciellt inte om man likt Landstinget i Jönköpings län har som mål att bli ett ”föredöme inom svensk psykiatri”.

 

Med bakgrund av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta

 

att en plan tas fram för hur sjukgymnasternas kunskapsområde skall bli tillgängligt för patienterna inom den psykiatriska vården på lika villkor över länet

 

att planen omfattar såväl sluten som öppen psykiatrisk vård

 

att kompetensutveckling för sjukgymnaster i linje med motionens intentioner planeras och genomförs.

 

 

 

 

Inga Jonasson

Gruppledare

Vänsterpartiets Landstingsgrupp

________________________________________________________

MOTION

 

2011 05 2

 

 

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län

 

 

 

 

 

 

 

Inför en vegetarisk veckodag i Landstinget.

 

Landstinget skall stå för värden som god hälsa och ansvarstagande för vår livsmiljö. Landstinget i Jönköpings län vill bli ett föredöme när det gäller miljöfrågor. Att införa en vegetarisk dag i Landstinget är ett konkret förslag som skulle vara bra för miljön, medborgarna och dessutom tjäna som ett gott föredöme för annan offentlig verksamhet. FN,s livsmedels- och jordbruksorganisation fastslår att djurhållningen står för 18 procent av världens växthusgasutsläpp. Det innebär att köttätandet påverkar klimatet mer än alla världens transporter. Förutom klimatpåverkan så har köttproduktion andra negativa miljökonsekvenser som övergödning och bottendöd i havet. Utsläpp och annan klimatpåverkan är tio gånger större om det ligger kött eller fisk på tallriken jämfört med ett vegetariskt alternativ som pasta eller pannkaka. En vegetarisk dag är ett viktigt steg mot en miljömässigt mer hållbar och hälsosam livsstil. Givetvis skall de personer som av hälsoskäl behöver en diet med där kött eller fisk ingår undantas. Vegetariska måndagar har införts på flera håll i världen och i landet, låt oss göra ett positivt val för miljön och hälsan även i Landstinget i Jönköpings län.

 

Därför yrkar jag

 

att en vegetarisk dag i veckan införs på inom alla Landstingets verksamheter.

 

att medborgarna ges information om vikten och nyttan av vegetarisk och mathållning.

 

 

 

 

Inga Jonasson, gruppledare

Vänsterpartiet

________________________________________________________