sida

Motioner

NY MOTION OM ARBETSTIDSFÖRKORTNING OCH SEX TIMMARS ARBETSDAG JANUARI 2017

DECEMBER 2016 / JANUARI 2017

MOTION OM KÖRKORT PÅ GYMNASIET 

Körkort på gymnasiet – en åtgärd för att göra våra ungdomar anställningsbara 

I inledningen till Läroplan för gymnasiet står följande:

Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet.

 Att vara väl förberedd för yrkeslivet innebär i de flesta fall att ha körkort. I en landsortskommun av Gislaveds storlek, där kollektivtrafiken ofta är begränsad är detta ännu viktigare då arbetsgivarna ofta kräver körkort. Arbetsförmedlingen i Gislaved kan intyga hur viktigt ett körkort är i vår kommun för att få en anställning.

Allt färre ungdomar tar körkort om man jämför med början av 1990-talet. 1989 hade 76 procent av 18–24-åringarna körkort, jämfört med 58 procent 2015, enligt Väg­verket/Transportstyrelsen. Samtidigt är körkort nödvändigt för många av jobben med lägre krav på erfarenhet.

Många av våra ungdomar får sitt första arbete genom bemanningsföretagen. Där är kravet på körkort nästan alltid en förutsättning för anställning. Man ska kunna förflytta sig mellan olika arbetsplatser och kunna anpassa sig till skiftande arbetstider. Den befintliga kollektivtrafiken kan ofta inte tillfredsställa denna flexibilitet som krävs.

Det är också ett problem för arbetsgivarna att hitta lämplig arbetskraft, om man inte kan anställa en person med lämplig utbildning på grund av att vederbörande inte har körkort.

Att erbjuda eleverna körkortsutbildning i gymnasieskolan skulle vara en stor satsning på våra ungdomar i kommunen. Gymnasiet skulle också få ett nytt attraktionsvärde med fler sökande.

Genomsnittskostnaden för ett körkort ligger idag på ca 15000kr. Minimikostnaden är ca 5600kr för alla de utgifter som ingår, undantaget körlektioner.

Detta är mycket pengar för många idag, vilket gör att fler och fler tvingas avstå detta av ekonomiska skäl. Därmed skapas en orättvisa när våra ungdomar ska söka arbete. De är inte förberedda för anställning, vilket gör denna fråga till en jämlikhetsfråga.

Barn till ensamstående och lågavlönade föräldrar har helt enkelt sämre förutsättningar att skaffa körkort och därmed ta sig in på arbetsmarknaden Körkortet har blivit en vattendelare som ger ungdomar med en viss bakgrund, sämre förutsättningar i livet. Det har blivit en klassfråga.

Många kommuner har löst frågan genom att erbjuda körkortsutbildning vid sidan av skolan. Uppläggen ser lite olika ut. Några exempel:

Kramfors: Alla elever som vill får en del av körkortet betalt, utanför skolan. Ingår gör teorin och 10 körlektioner.

Norsjö: Erbjuder alla elever att på deras fritid få en stor del av körkortet. Ingår gör teori och upp till 25 körlektioner. Syftet är att göra eleverna anställningsbara.

Älvsbyn: Alla elever kan söka stipendium på 8000kr som kan användas på två lokala bilskolor.

Tibro: Alla elever erbjuds en del av körkortet utanför skoltid. Ingår gör teori och 15 körlektioner.

Robertsfors: Alla elever erbjuds teorilektioner och 15 körlektioner, som sker utanför skoltid. Skälet är främst att bättre rusta eleverna för arbetsmarknaden.

Skurup: Beslutade i februari 2012 att införa ett körkortserbjudande för en del elever på gymnasiet. Syftet är att eleverna ska bli anställningsbara.

Att införa körkortsutbildning i anslutning till gymnasiet kostar naturligtvis en hel del, men kan också innebära stora fördelar för kommunen. Fler ungdomar har större möjligheter att skaffa jobb, och därmed stanna kvar i kommunen. Kommunen som arbetsgivare kan lättare hitta lämplig arbetskraft. Gymnasieskolan skulle få ökad attraktionskraft.

Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet

att   kommunfullmäktige beslutar att ge i uppdrag åt BUN att utreda och komma med förslag på hur en körkortsutbildning skulle kunna vara utformad och finansierad

Marie Lackenbauer

Vänsterpartiet

MOTION OM SEX TIMMARS ARBETSDAG 

Inför 6-timmars arbetsdag
 För Vänsterpartiet har arbetstidsfrågan alltid varit en prioriterad fråga. Som samhälle är vi idag rikare och mer produktiva än när 40-timmarsveckan slutligen infördes efter beslut i riksdagen under tidigt 70-tal. På nationell nivå vill Vänsterpartiet använda det utrymme som ökad tillväxt har gett till att förkorta tiden för lönearbete, inte minst med tanke på det mervärde som skapas genom sänkta sjukskrivningstal och mindre fysisk och psykisk ohälsa.

I de kvinnodominerade verksamheterna i Gislaveds kommun har deltid alltid varit norm. Beslut har funnits i många år om att heltider ska erbjudas utan något större synligt resultat. Nu annonseras alla tjänster from 1 januari 2015 som heltidstjänster och alla som redan har en tjänst ska vara anställd på heltid senast 31 december 2016 med möjlighet till tjänstledighet. Projektet ”Heltid en rättighet – deltid en möjlighet” är ofinansierat och intresset är inte stort. Varför? Kvinnors arbetssituation kommer att försämras dvs. den som vill arbeta heltid får fler arbetsplatser och antagligen arbeta helger oftare. Risken är stor att kvinnors hälsa påverkas negativt.

Arbetslösheten är fortsatt hög. Inflyttningen sista tiden är positiv. Antalet äldre ökar, antalet sökande till vård- och omsorgs-utbildningar minskar och många kvinnor i den så kallade rekord-generationen kommer att gå i pension framöver. Nya arbetstill-fällen måste skapas där kommunen har ett stort ansvar tillsammans med övriga aktörer. Att arbeta i Gislaveds kommun måste bli attraktivt av flera skäl och inte minst för att säkra tillgången på arbetskraft.

Politiken måste gå före för att ett socialt och ekonomiskt hållbart arbetsliv ska vara möjligt även för kvinnor. Vänsterpartiet vill att Gislaveds kommun kompletterar möjligheten att arbeta heltid med att införa 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön på försök på en eller flera områden/enheter. Under tiden ska sjuktalen, ökning av antalet heltider samt nya arbetstillfällen följas. Kvinnors arbets-situation, hälsa och sociala liv ska inte försämras till priset av att vi äntligen har möjlighet att arbeta heltid och försörja oss.

  • Vänsterpartiet yrkar på att försöksverksamhet med 6-timmars arbetsdag med bibehållen lön utreds och genomförs med start under 2016. Under tiden ska sjuktal, ökning av antalet heltider samt nya arbetstillfällen följas.

Marie Lackenbauer

Vänsterpartiet

140301

MOTION OM ATT STYRELSER I KOMMUNALA BOLAG OCH STIFTELSER SKA BESTÅ AV MINST HÄLFTEN KVINNOR

Styrelser för Gislaveds kommunala bolag består i huvudsak av män. Det innebär att viktiga funktioner som Gislaveds hus, Gislaveds näringsliv, Gislaveds industrilokaler och Gislaveds energibolag i princip saknar perspektiv och kompetens från hälften av kommunens invånare d.v.s. kvinnorna.

Kvinnliga invånare har inte tillräckligt eller inte alls inflytande över viktiga, strategiska frågor som boende, energi, miljö och företagande i Gislaveds kommun. Frågor som varje dag berör kvinnors liv på olika sätt.

I Gislaveds näringsliv är bara 2 ledamöter av 6 kvinnor. I övriga bolag finns endast 1 kvinna av 5 som ordinarie ledamöter medan Gislaveds industrilokaler är sämst i klassen och saknar kvinnor på ordinarie poster. Det är lika besvärande bland valda suppleanter. I någon stiftelse ser det lite bättre ut.

Trots att nästan alla säger sig vara för jämställdhet så händer det för lite. Ibland blir det till och med sämre. Jämställdhet handlar om kvinnors tid, pengar och makt. Brist på makt handlar om att kvinnor har underordnade villkor i arbetslivet, mindre inflytande där beslut fattas, lägre löner än män, sämre anställningstrygghet, ofta deltidsarbete, arbete på kvällar och nätter och konstiga arbetstider. Till detta ska läggas en ojämställd arbetsbörda utanför arbetet. Och tvärtom, ett livspussel utan goda ekonomiska villkor skapar maktlöshet och underordning. Sådan är kvinnors situation även i Gislaveds kommun!

Gislaveds kommun vill förbättra demokratin. Olika åtgärder har genomförts bland annat inom ramen för projektet Medborgar-dialog. Rådande strukturer är inte lätt att ändra på, men det går. För att förändra sammansättningen av ledamöter i kommunens bolag så räcker det med kunskap, beslut om riktlinjer, och en stor portion förändringsvilja från alla inblandad parter så att även kvinnor får inflytande i bolag och stiftelser.

Jag yrkar på att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillse att det finns riktlinjer som garanterar att ordinarie ledamöter och suppleanter i kommunala bolag och stiftelser består av minst hälften kvinnor. 

INRÄTTANDE AV SOCIAL INVESTERINGSFOND FÖR BARN OCH UNGDOMAR 

Inrättande av en Social investeringsfond i Gislaveds kommun i syfte att förstärka och samordna pedagogiska, sociala och arbetsintegrerande insatser för de barn och ungdomar, som riskerar att bli exkluderade från ett fungerande socialt liv.

Under de senaste 2-3 åren har man i allt flera kommuner beslutat att inrätta sociala investeringsfonder för att mera långsiktigt kunna satsa på olika förebyggande och inkluderande insatser, riktade mot främst barn och ungdomar. Genom att medel till sociala investeringar avsätts från kommunens driftsbudget – som en gemensam, nämndsövergripande och långsiktig satsning – skapas en möjlighet för riktade insatser mot de barn och unga som riskerar att exkluderas från samhället p g a bristfälliga resultat i skolan, ej samordnade stödinsatser, ”tappade år” med arbetslöshet efter avslutad skolgång o s v .

För närvarande finns Sociala investeringsfonder i bruk i ett 20-tal kommuner i landet, bl.a. Karlstad, Malmö, Umeå, Ale och Norrköping. Modellen med sociala investeringar bygger på samhällsekonomiska beräkningar av hur mycket olika typer av ”sociala misslyckanden” kostar samhället. Ursprungligen har modellen utvecklats av nationalekonom Ingvar Nilsson, på uppdrag av försäkringsbolaget Skandia.

I de kommuner där sociala investeringsfonder införts, har det ofta varit möjligt att nå samförstånd över parti-och blockgränser. Det som förenar är en grundläggande förståelse för att förebyggande arbete är sårbart när det är beroende av ettåriga budgetbeslut men att det ändå – om de rätta förutsättningarna skapas – finns reella möjligheter att minska samhällskostnaderna för utslagning med ett konsekvent, målinriktat och evidensbaserat pedagogiskt och socialt arbete.

Som ett exempel, vilket återges i fackförbundet Visions tidning Qrage nr. 5-12, kan nämnas Norrköpings projekt ”Alla barn i skolan”, där specialpedagoger och socionomer arbetar i par för att stödja elever med hög frånvaro.

Om en Social investeringsfond inrättas är det av stor vikt att fonden ”skyddas” från felaktigt nyttjande i akuta situationer genom ett tydligt regelverk. I de kommuner där fonder skapats har man ofta också satt upp som ett kriterium, att de metoder som tillämpas vid olika förebyggande insatser ska ha en hög grad av evidens och vara väl beprövade.

Vi har idag en situation i Gislaved, där det finns en betydande grupp ungdomar som har stora svårigheter att klara inträdeskraven till gymnasiet. Det finns också en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet. Särskilt bekymmersam är situationen för ungdomar som har någon form av psykisk funktionsnedsättning/neuropsykiatrisk problematik. De har ofta mycket svårt att få det samlade stöd de behöver, för att kunna ta ifatt det de förlorat under skoltiden och hitta sin egen väg till ett fungerande liv i samhället. Om dessa ungdomar inte får rätt hjälp nu blir kostnaderna längre fram höga för samhället, vilket kan beräknas utifrån den samhällskostnadsmodell som bl.a. Ingvar Nilsson (Se ovan) utarbetat.

Det finns många alternativa användningsområden, som skulle vara lämpliga som sociala investeringar. Vi har här bara gett ett exempel.

En social investeringsfond är naturligtvis bara ett komplement till de satsningar kommunen gör inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Det bör slutligen återigen betonas, att sociala investeringar ska ses som alla nämnders angelägenhet, eftersom de negativa konsekvenserna av socialt utanförskap drabbar kommunen som helhet.

Vänsterpartiet i Gislaved föreslår

Att förutsättningarna för inrättandet av en Social investeringsfond i Gislaveds kommun utreds av kommunledningskontoret

Att erfarenheter inhämtas från kommuner där sociala investeringsfonder är i bruk

Att – om utfallet av utredningen blir positivt- medel avsätts och reglemente utarbetas, så att fonden kan tas i bruk fr.o.m. 2014

2012-10-17

Amir Horozic, ledamot av kommunfullmäktige, Vänsterpartiet  Gislaved

Uppdaterades: 30 jun 2017

Dela den här sidan:

Kopiera länk