Motioner

INRÄTTANDE AV SOCIAL INVESTERINGSFOND FÖR BARN OCH UNGDOMAR 

Inrättande av en Social investeringsfond i Gislaveds kommun i syfte att förstärka och samordna pedagogiska, sociala och arbetsintegrerande insatser för de barn och ungdomar, som riskerar att bli exkluderade från ett fungerande socialt liv.

Under de senaste 2-3 åren har man i allt flera kommuner beslutat att inrätta sociala investeringsfonder för att mera långsiktigt kunna satsa på olika förebyggande och inkluderande insatser, riktade mot främst barn och ungdomar. Genom att medel till sociala investeringar avsätts från kommunens driftsbudget – som en gemensam, nämndsövergripande och långsiktig satsning – skapas en möjlighet för riktade insatser mot de barn och unga som riskerar att exkluderas från samhället p g a bristfälliga resultat i skolan, ej samordnade stödinsatser, ”tappade år” med arbetslöshet efter avslutad skolgång o s v .

För närvarande finns Sociala investeringsfonder i bruk i ett 20-tal kommuner i landet, bl.a. Karlstad, Malmö, Umeå, Ale och Norrköping. Modellen med sociala investeringar bygger på samhällsekonomiska beräkningar av hur mycket olika typer av ”sociala misslyckanden” kostar samhället. Ursprungligen har modellen utvecklats av nationalekonom Ingvar Nilsson, på uppdrag av försäkringsbolaget Skandia.

I de kommuner där sociala investeringsfonder införts, har det ofta varit möjligt att nå samförstånd över parti-och blockgränser. Det som förenar är en grundläggande förståelse för att förebyggande arbete är sårbart när det är beroende av ettåriga budgetbeslut men att det ändå – om de rätta förutsättningarna skapas – finns reella möjligheter att minska samhällskostnaderna för utslagning med ett konsekvent, målinriktat och evidensbaserat pedagogiskt och socialt arbete.

Som ett exempel, vilket återges i fackförbundet Visions tidning Qrage nr. 5-12, kan nämnas Norrköpings projekt ”Alla barn i skolan”, där specialpedagoger och socionomer arbetar i par för att stödja elever med hög frånvaro.

Om en Social investeringsfond inrättas är det av stor vikt att fonden ”skyddas” från felaktigt nyttjande i akuta situationer genom ett tydligt regelverk. I de kommuner där fonder skapats har man ofta också satt upp som ett kriterium, att de metoder som tillämpas vid olika förebyggande insatser ska ha en hög grad av evidens och vara väl beprövade.

Vi har idag en situation i Gislaved, där det finns en betydande grupp ungdomar som har stora svårigheter att klara inträdeskraven till gymnasiet. Det finns också en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet. Särskilt bekymmersam är situationen för ungdomar som har någon form av psykisk funktionsnedsättning/neuropsykiatrisk problematik. De har ofta mycket svårt att få det samlade stöd de behöver, för att kunna ta ifatt det de förlorat under skoltiden och hitta sin egen väg till ett fungerande liv i samhället. Om dessa ungdomar inte får rätt hjälp nu blir kostnaderna längre fram höga för samhället, vilket kan beräknas utifrån den samhällskostnadsmodell som bl.a. Ingvar Nilsson (Se ovan) utarbetat.

Det finns många alternativa användningsområden, som skulle vara lämpliga som sociala investeringar. Vi har här bara gett ett exempel.

En social investeringsfond är naturligtvis bara ett komplement till de satsningar kommunen gör inom ramen för det ordinarie budgetarbetet. Det bör slutligen återigen betonas, att sociala investeringar ska ses som alla nämnders angelägenhet, eftersom de negativa konsekvenserna av socialt utanförskap drabbar kommunen som helhet.

Vänsterpartiet i Gislaved föreslår

Att förutsättningarna för inrättandet av en Social investeringsfond i Gislaveds kommun utreds av kommunledningskontoret

Att erfarenheter inhämtas från kommuner där sociala investeringsfonder är i bruk

Att – om utfallet av utredningen blir positivt- medel avsätts och reglemente utarbetas, så att fonden kan tas i bruk fr.o.m. 2014

2012-10-17

Amir Horozic, ledamot av kommunfullmäktige, Vänsterpartiet  Gislaved